Jag har mycket svårt att se hur det ska kunna bli en varaktig och stabil fred i den israeliska och palestinska regionen. Israelerna hävdar att problemen består i att det finns araber inom området, vilket det alltid har gjort, och att de stöds av Iran. De hävdar en historisk rätt till marken. Den historiska rätten är den följande:
Att betrakta den historiska rätten sedan tusentals år tillbaka är meningslöst. Fanatikerna i Israel menar att delar av Israel var judiskt på gammaltestamentlig tid. Faktum är att det finns en lång tid därefter då detta inte gällde. Men låt oss gå till modern tid! Britterna fick ett mandat av Nationernas förbund med avsikt att skapa ett ”nationellt hem för det judiska folket”. 1947 godkände FN en delning av Palestina i två stater, en judisk och en arabisk. 1948 förklarade sig Israel självständigt vilket resulterade i ett krig med de omgivande arabiska staterna. FN tillfrågade aldrig palestinierna om vad de ansåg om att de fråntogs sitt land. Därefter genomfördes ett antal krig mellan Israel och arabstaterna. Israel har undertecknat ett fredsfördrag med Egypten och Jordanien. Men det har inte lett till någon fred.
I tidningarna läser vi mycket om religiös extremism, men endast den som är representerad av islamistisk extremism. Säkert finns en sådan t ex på Gazaremsan. Det är en gammal regel som säger att Våld föder våld. Förtrycket av palestinier föder också ilska och våld.
Vi har i regionen två andra extrema falanger, Hizbollah och Hamas. På Gazaremsan härskar Hamas som tyvärr fick palestiniernas stöd vid ett tidigare val. Det enda de har åstadkommit är att Israel fått ett skäl till att stänga in palestinierna i Gaza.
Judisk extremism existerar också, men den beskrivs sällan som religiös extremism. Däremot läser vi om bosättare, israeler som bygger hus på ockuperad mark på Västbanken. I Dagens Nyheter den 30 juni 2011 kunde vi dock läsa om rabbinen Dov Lior som är en av de judiska religiösa extremisterna. Han är en idol för den militanta bosättarfalangen och han hävdar att staten inte har någon rätt att lägga sig i religiösa frågor. ”Bibeln står över staten”, menar hans advokat. Benjamin Netanyahu säger att Israel är ett rättssamhälle och att ingen står över lagen. Det var därför som polisen häromdagen tog Dov Lior från en bosättning i förhör och det orsakade massornas raseri. Ja, deras idol hade förts bort!
Med religiös fanatism kan aldrig uträtta något om den inte har ett politiskt stöd. Men är det inte just det som de judiska extremisterna har? Är det inte så att Israel inte vill ta itu med dem? Jag får intrycket av att de kan betraktas som Israels torpeder som man inte kan stödja officiellt. Inofficiellt har de ju redan stöd.
Jag menar att vi aldrig kommer att se fred i det här området om man låter den religiösa extremismen får fritt utrymme! Jag kan förstå de förtryckta arabernas ilska, men jag kan aldrig förstå att israelerna inte gör något åt de judiska extremisterna. De tillåts till exempel ockupera kvarter i staden Hebron på Västbanken. Palestinier körs bort från sin mark som de odlat i generationer och den israeliska militären ser på utan att ingripa. De israeliska torpederna får på så sätt ett politiskt stöd. Att Dov Lior förhördes beror snarast på at visa upp en annan fasad för omvärlden. Det är således inte ett uttryck för den israeliska rättsstaten.
Lösningen på problematiken kommer vi inte få se inom detta århundrade om inte FN och världens länder gemensamt upphäver såväl den israeliska staten som den palestinska och börjar på ruta noll genom att skapa ett land för både israeler och araber. Sannolikheten för att det skulle ske är dock minimal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar